Framtidens ishall visades i Gimo
Närmare 100 personer från hela landet samlades i Gimo 2 december för att delta i visningen av framtidens ishall. Gimo Ishall använder den senaste och mest miljövänliga tekniken, ett koldioxidsystem, och är den första i sitt slag i Europa. Målet är att halvera energianvändningen mot tidigare och jämfört med en genomsnittlig svensk ishall.
Besökarna fick inledningsvis ta plats på läktaren – en genuin ishallsmiljö i en åttagradig omgivning. Moderator Per Jonasson från Svenska Kyl & Värmepumpföreningen ledde åhörarna genom programmet och presentationerna som hölls nere på isen med en provisorisk duk och projektor.
Först ut var Margareta Widén Berggren, kommunalråd i Östhammars kommun som hälsade alla välkomna och uttryckte sin glädje över att så många var på plats. Lasse Karlsson på tekniska förvaltningen berättade vidare om när Gimo ishall kollapsade och hur han blev ansvarig för återuppbyggnads projektet. Genom sin tidigare kontakt med projekt Stoppsladd kontaktade han Energi & Kylanalys för att projektera ”nya Gimo ishall”.
– Vi ville få ner driftskostnaderna för den nya anläggningen och bestämde oss för att göra upphandlingen med stort fokus på livscykelkostnaderna, berättar Lasse Karlsson på tekniska förvaltningen i Östhammars kommun. Det var egentligen inte mycket att prata om, vi såg bara fördelar med koldioxiden här och det är kul att få vara visionär.
– Det jag föreslog att man skulle titta på var en lösning med enbart koldioxid, en dx-lösning, även om den typen av isbanor aldrig byggts i Europa tidigare, säger Jörgen Rogstam, vd på Energi & Kylanalys AB. De banor som finns med enbart koldioxid i kylsystemet är lokaliserade till Quebec i Kanada, där man byggt ett drygt tiotal anläggningar. Jag har länge tyckt att man ska dra nytta av koldioxidens egenskaper med de höga temperaturerna på den varma sidan genom att utforma återvinningen helt utifrån dessa förutsättningar.
Företrädarna för Östhammars kommun tackades med blommor och gratulationer för modet att gå före med ny teknik.
Jörgen Rogstam presenterade ishallars tekniska förutsättningar – lärdomar från projekt Stoppsladd – och hur det har bidragit till att vi idag vet vad som är bra och dåligt. Vidare presenterades den tekniska uppbyggnaden och vad som är unikt med Gimo Ishall. Sist men inte minst visades resultaten efter två månaders drift som pekar på en årlig energianvändning på 350 000 kWh (el), vilket ska jämföras med den tidigare energianvändningen på 950 000 kWh, det vill säga en besparing på omkring 60 procent.
Patrik Larsson från Industri & Laboratoriekyl presenterade byggprocessen och erfarenheter från projektet. Han pekade på vikten av att samordna styrsystemen i en ishall för att få bra koordinering mellan energisystemen. Samarbetet mellan olika entreprenörer är viktigt för resultaten – framförallt vad gäller kritiska moment som när ispisten byggs med rör, isolering, armering och betong som ska samordnas.
En film och ett bildspel tillsammans med musik visade mycket illustrativt utgångsläget med den kollapsade ishallen samt återuppbyggnadsprocessen.
Per Jonasson summerade presentationerna och visning och mingel med diskussioner tog vid. Bland gästerna sågs de tidigare NHL-spelarna Anders Hedberg och Ulf ”Lill-Pröjsarn” Nilsson!
Fakta om Gimo Ishall
För Östhammars kommun blir det stora besparingar i driftskostnader. I konkreta siffror beräknas ishallen använda färre än 500 000 kWh per år jämfört med det nationella snittet på ca 1 000 000 kWh per år. Livscykelkostnaden för energisystemet blir betydligt lägre än för traditionella system tack vare lägre energianvändning, lägre servicekostnad och återvunnen värme.
Ishallens kylsystem använder koldioxid som köldmedium och är det första i sitt slag i Europa. Koldioxid har bra egenskaper för distribution av kyla och dessutom kan man återanvända överskottsvärmen på ett effektivare sätt än i dagens anläggningar. Värmesystemet har utformats för att passa just koldioxidens egenskaper så att så mycket värme som möjligt kan återanvändas.
Till det kombinerade kyl- och värmepumpsystemet har ett borrhålslager kopplats där man kan spara överskottsvärme från vår och höst för att använda under vintern, på samma sätt som en bergvärmepump. En av finesserna här är att det är en och samma maskin som skapar både kyla och värme i anläggningen. Ishallen kommer i och med detta att kunna täcka sitt eget behov av värme och eventuellt även kunna exportera värme till närliggande fastigheter.